We don't sleep when the sun goes down.

Jag går i vinterskor på våren. Jag har hål överallt i mina byxor, jag har skinnjacka med sverigeflaggan på. Jag har min vackra system, det vackra objektivet. Jag kan ta massa fina bilder. Jag kör mitt race.
Jag kan sitta själv i parken, tills solen har ändrat färgen i mitt hår. Jag kan offra allt jag har för ingenting. Jag tycker mig höra vad dem tänker, "Är hon sådär jämt?".
Jag saknar närhet, alla är så långt borta just nu. Dom är där, dom är bredvid, framför och bakom mig, men jag saknar dom. Saknar närheten och glädjen. Värmen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0